Hemmafru?
Det var ju inget Men in trees ikväll. Fjollsporten # 1 istället...fotboll. :(
Däremot råkade jag slå över till femman istället. Där var det ett program om hemmafruar.
Skulle du kunna tänka dig att vara hemmafru?
Jag tror i alla fall att jag skulle kunna vara det. Lätt. ;)
Nämen, seriöst...vad är felet med det liksom? Om man har råd alltså...
Tänk er själva. Istället för att stressa ihjäl sig och aldrig ha tid med varken varandra eller eventuella barn, så kan man det. Visst, det kan man om man har städhjälp och nanny också. Men det är inte riktigt samma sak.
Du har tid att ha ett fint hem som du kan vara stolt över. Du behöver inte vara både mamma, fru och ha ett heltidsarbete.
Och det här med att man får ett sämre socialt liv. Inte träffa arbetskamrater och så.
Jag kan säga så här. Jobbar jag mycket har inte jag något stort behov av att komma ut och träffa människor. Träffar ju flera hundra på jobbet varje dag. Då kan jag lika gärna dega hemma själv.
Men när jag jobbar lite har jag ett mycket större behov av att träffa vänner, bekanta och familj. Och då hinner jag det också.
För hur hinner man träffa sina vänner om man både ska vara mamma, fru och ha en karriär?
Och är det viktigare att ha en bra karriär än ett rikt socialt liv?
Och nej, jag skulle aldrig vilja lämna bort mina barn på dagis hela dagarna. Stackars barn! De måste ju "jobba" mer än heltid i så fall.
Jag behövde aldrig gå på dagis, och det vill jag inte att mina barn ska behöva heller. Inte på heltid i alla fall.
Skulle lätt kunna spendera mina dagar med att städa i stilettklackar, laga mat, shoppa, träffa vänner(och mamma :P) och kanske jobba en dag i veckan bara. Ja, och så småning om ta hand om barnen också. Mina två-komma-fem-perfekta-svenne-barn. Det vore drömlivet.
Men då vill jag ha lön av min (välbetalda) man också. För det är inte mer än rätt. Det är ju också ett jobb.
Och det viktigaste av allt. Då måste jag ha en man som uppskattar det jag gör också. Som ser att jag bytt gardiner, berömmer mig för mina underbara middagar och ger mig min belöning i annat än pengar också...senare på kvällen.
Tror ni att jag är ironisk?
Det är jag inte.
Men normen är väl att tycka att det är förkastligt med hemmafruar på 2000-talet. Det tycker inte jag. Jag tycker att det är lyx att kunna ha tid med sin familj och inte behöva dubbelarbeta.
Och det viktigaste av allt, lyxen och friheten att själv få välja hur man lever.
Däremot råkade jag slå över till femman istället. Där var det ett program om hemmafruar.
Skulle du kunna tänka dig att vara hemmafru?
Jag tror i alla fall att jag skulle kunna vara det. Lätt. ;)
Nämen, seriöst...vad är felet med det liksom? Om man har råd alltså...
Tänk er själva. Istället för att stressa ihjäl sig och aldrig ha tid med varken varandra eller eventuella barn, så kan man det. Visst, det kan man om man har städhjälp och nanny också. Men det är inte riktigt samma sak.
Du har tid att ha ett fint hem som du kan vara stolt över. Du behöver inte vara både mamma, fru och ha ett heltidsarbete.
Och det här med att man får ett sämre socialt liv. Inte träffa arbetskamrater och så.
Jag kan säga så här. Jobbar jag mycket har inte jag något stort behov av att komma ut och träffa människor. Träffar ju flera hundra på jobbet varje dag. Då kan jag lika gärna dega hemma själv.
Men när jag jobbar lite har jag ett mycket större behov av att träffa vänner, bekanta och familj. Och då hinner jag det också.
För hur hinner man träffa sina vänner om man både ska vara mamma, fru och ha en karriär?
Och är det viktigare att ha en bra karriär än ett rikt socialt liv?
Och nej, jag skulle aldrig vilja lämna bort mina barn på dagis hela dagarna. Stackars barn! De måste ju "jobba" mer än heltid i så fall.
Jag behövde aldrig gå på dagis, och det vill jag inte att mina barn ska behöva heller. Inte på heltid i alla fall.
Skulle lätt kunna spendera mina dagar med att städa i stilettklackar, laga mat, shoppa, träffa vänner(och mamma :P) och kanske jobba en dag i veckan bara. Ja, och så småning om ta hand om barnen också. Mina två-komma-fem-perfekta-svenne-barn. Det vore drömlivet.
Men då vill jag ha lön av min (välbetalda) man också. För det är inte mer än rätt. Det är ju också ett jobb.
Och det viktigaste av allt. Då måste jag ha en man som uppskattar det jag gör också. Som ser att jag bytt gardiner, berömmer mig för mina underbara middagar och ger mig min belöning i annat än pengar också...senare på kvällen.
Tror ni att jag är ironisk?
Det är jag inte.
Men normen är väl att tycka att det är förkastligt med hemmafruar på 2000-talet. Det tycker inte jag. Jag tycker att det är lyx att kunna ha tid med sin familj och inte behöva dubbelarbeta.
Och det viktigaste av allt, lyxen och friheten att själv få välja hur man lever.
Passande bild med tanke på vad jag sysslat med ikväll... :P
Kommentarer
Postat av: Sondrekaisa
Nice site... Very cool design! Useful information. Go on! Good Site
Trackback