Sveriges svar på 50 cent?
Det finns en svensk rappare som jag verkligen hyser hat-kärlek till. Ibland tycker jag att han är värsta tönten, och ibland tycker jag att han är bland de bättre. Typ Sveriges enda riktiga gangsta'-rappare. Om han ens är det, eller om det bara är en image. Jag vet faktiskt inte.
Dessutom är han nog den enda av "Sveriges hiphop-elit" som jag aldrig sett live. Eller har jag kanske det? Jag minns faktiskt inte. Han är långt ifrån Timbuktu och Adam Tensta, men han är kult.
Jag pratar i alla fall om Ken Ring. Jag är så gammal att jag minns när han slog igenom och när det blev ramaskri för att han "uppmanade" till att våldta prinsessan och typ störta regeringen, eller vad det nu var. Jag minns rubrikerna. Och ärligt, jämför honom med typ Snook eller Mange Schmidt, då är han fan Sveriges svar på 50 cent.
Dessutom, hela den där perioden när svensk hiphop blev stor. Den minns jag som igår, och den minns jag med glädje. Kanske inte för att det var den bästa perioden i musikhistorien, utan för att det var en skön period i mitt liv. Jag var väl i trettonårsåldern. Tjuvrökte, drack folköl och hängde med coola killar. Jag och en kompis lyssnade på hip-hop i smyg, då det fortfarande var lite töntigt i "våra kretsar". Livet lekte och det fanns inget som hette ansvar. Kanske är det därför jag fortfarande blir lite nostalgisk när jag hör Fattaru, Rusiak, Ayo, Blues och gamla låtar med Petter och Timbuktu. Kanske är det också därför jag hyser den här hat-kärleken till Ken.
Den grymmaste låten, då.