Alla-var-där-fester
Alla-var-där-fester känner nog de flesta till. De kan vara roliga. Tråkiga. Krystade. Spännande. Och helt underbara.
Jag har upplevt både och.
Har två bra exempel på det:
En lättsam och rolig utflyttningsfest, där verkligen ALLA var. Både kända och okända. Jag miglade runt. Skrattade och gjorde ett gott intryck(tror jag i alla fall...). Åt vällagad mat, sippade goda drinkar, drack dyr whiskey och blev alldeles lagom berusad. Kvällen avslutades med dans, mingel och fler drinkar på krogen.
Det var en bra alla-var-där-fest.
En mindre bra alla-var-där-fest började inte ens bra. Kom dit och möttes av en tjej som jag har riktigt svårt för. Kände att jag på något sätt vart tvungen att överglänsa henne. Träffade en rätt så schysst kille som jag snackade en del med. Drack en hel del. Några bekanta kom dit och jag dissade den där killen, omedveten. Drack mer. Hur som helst, kvällen slutade med att jag spydde från en balkong efter att ha druckit en halvliter sprit och några cider. Satt kvar ute på balkongen ett tag för jag orkade varken stå eller prata. När de andra skulle ut på krogen gick jag hem på vingliga klackar, spydde vid ett cykelställ och däckade på badrumsgolvet med kläderna på.
Alla var där, på gott och ont.
Jag inser i alla fall att jag är förbannat glad att jag inte är känd. Skulle inte vilja läsa skvallerblaskorna...
Ikväll ska vi på en fest som förmodligen är en alla-var-där-fest. Fast i en helt annan krets.
Undra om den hamnar på den bra eller dåliga listan?