Blondes have more fun?

Tänk om allt var en lögn?
Om det är så, så kommer jag förmodligen aldrig få reda på sanningen, men ilskan har börjat pysa fram.
Kanske ljög hon för att rädda sitt eget skinn, eller någon annans.
Kanske sa hon sanningen.
Men sanningen verkar så konstig, så här i efterhand.

Det värsta är ändå när man inte kan lita på folk. Det gör mig så arg!
Jag vet inte hur jag ska ställa mig till saker och ting.
Därför tar jag det säkra före det osäkra, och litar på människor som jag vet är ärliga. Eller vet och vet, men som aldrig har spelat falsk mot mig.
Jag blir bara så förvirrad!


Och så toy sen.
Han går och blir sur över saker som han inte har nån rätt att bli sur över. Han vet vad jag tycker och har sagt, men ändå får jag känslan av att han tror att det är mer mellan oss.
Jag lever mitt liv som jag vill, och jag gör det jag känner för. Om det sen inte passar honom så är det hans problem. Han vet spelreglerna.
Att jag sen kanske var väldigt okänslig och skämtade när det inte passade, och om en ganska så taskig sak, det kanske heller inte var rätt. Men det var han som drog upp det och mitt sätt att reagera är ofta att bli sarkastisk, tyvärr.
Och det är fan inte mitt fel att han hänger upp sig på en så löjlig sak. Men han känner sig kanske hotad, fast fortfarande av en löjlig anledning.


Nej, jag behöver nog sova på saken. Eller sakerna.