Kärlek är för oss
Min fjärde Thåström-konsert i ordningen. Luleå igår.
Magiskt! Ett ord som kan beskriva känslan.
Amfetaminspasmerna är kvar. Värre än någonsin förmodligen. Men han hade en helt annan glöd än under spelningen i Piteå för något år sedan. Helt plötsligt hade han kontakt med publiken. Tittade folk i ögonen. Log när han fick applåder. Tackade. Inget mellansnack, men har det någonsin varit hans grej? Hans röst var helt fenomenal, bättre än någonsin. Och han minns till och med texterna. De flesta i alla fall. Bandet spelade klockrent och låtvalet kunde inte ha varit mycket bättre.
Jag bara njöt. Som en enda lång orgasm. Min stora hjälte. Mannen som räddade mina tonår. Han som har gjort soundtracken till i princip alla händelser i livet. Han som har musik som passar till alla tillfällen.
Min första (och största?) kärlek.
Tack Thåström!
Magiskt! Ett ord som kan beskriva känslan.
Amfetaminspasmerna är kvar. Värre än någonsin förmodligen. Men han hade en helt annan glöd än under spelningen i Piteå för något år sedan. Helt plötsligt hade han kontakt med publiken. Tittade folk i ögonen. Log när han fick applåder. Tackade. Inget mellansnack, men har det någonsin varit hans grej? Hans röst var helt fenomenal, bättre än någonsin. Och han minns till och med texterna. De flesta i alla fall. Bandet spelade klockrent och låtvalet kunde inte ha varit mycket bättre.
Jag bara njöt. Som en enda lång orgasm. Min stora hjälte. Mannen som räddade mina tonår. Han som har gjort soundtracken till i princip alla händelser i livet. Han som har musik som passar till alla tillfällen.
Min första (och största?) kärlek.
Tack Thåström!
"Jag svek en vän i Mexico City för länge sedan
Jag vet inte varför jag aldrig sagt förlåt
Jag har suttit häktad på Skara polisstation
Sen dess har jag hållt mig därifrån
Jag sjöng "Den blomstertid nu kommer" med dom andra
Till fröken Bergs tramporgeltoner
Jag stod i klassrummet med vattenkammat hår
Och försökte komma ihåg alla orden
Ni vet jag gråter aldrig när jag går på begravning
Men när jag ser en på TV så bölar jag som ett barn
Jag har glömt min första kyss, men jag minns klart
och tydligt när jag fick Rolle Stoltzs autograf
Jag såg The Clash på Stora Hotellet i Örebro
Sen blev det aldrig bättre än så
Jag har blivit mordhotad på en båt på väg till Marocko
Blitt förälskad på ett hotell i Alingsås
Nuförtiden lever jag ett stilla liv
Jag ser dagarna komma sen springer dom förbi
Jag tror det är sant som dom säger i Sahara
Varje sandkorn har ett nummer
Jag har mina rötter i Flädie by utanför Lund
Det visste jag inte själv om för ett år sen
Jag tror jag minns var jag var när dom landade på månen
Jag läste Buster och Fantomen
Jag har lämnat landet så många gånger
Jag har tappat räkningen för länge sen
Men sanningen är den att jag är typsikt svensk
Och jag vet att jag är skyldig till att under många herrans år
Försökt slippa va med mig själv
Snälla ni, sen när är det dags, när mitt nummer kommer upp
Sen, sen, sen när det är dags när mitt nummer kommer upp
Inte halvvägs ut till Farsta
Inte bland alla tallarna där ute
Inte halvvägs ut till Farsta, inte halvvägs ut till Farsta"
Jag vet inte varför jag aldrig sagt förlåt
Jag har suttit häktad på Skara polisstation
Sen dess har jag hållt mig därifrån
Jag sjöng "Den blomstertid nu kommer" med dom andra
Till fröken Bergs tramporgeltoner
Jag stod i klassrummet med vattenkammat hår
Och försökte komma ihåg alla orden
Ni vet jag gråter aldrig när jag går på begravning
Men när jag ser en på TV så bölar jag som ett barn
Jag har glömt min första kyss, men jag minns klart
och tydligt när jag fick Rolle Stoltzs autograf
Jag såg The Clash på Stora Hotellet i Örebro
Sen blev det aldrig bättre än så
Jag har blivit mordhotad på en båt på väg till Marocko
Blitt förälskad på ett hotell i Alingsås
Nuförtiden lever jag ett stilla liv
Jag ser dagarna komma sen springer dom förbi
Jag tror det är sant som dom säger i Sahara
Varje sandkorn har ett nummer
Jag har mina rötter i Flädie by utanför Lund
Det visste jag inte själv om för ett år sen
Jag tror jag minns var jag var när dom landade på månen
Jag läste Buster och Fantomen
Jag har lämnat landet så många gånger
Jag har tappat räkningen för länge sen
Men sanningen är den att jag är typsikt svensk
Och jag vet att jag är skyldig till att under många herrans år
Försökt slippa va med mig själv
Snälla ni, sen när är det dags, när mitt nummer kommer upp
Sen, sen, sen när det är dags när mitt nummer kommer upp
Inte halvvägs ut till Farsta
Inte bland alla tallarna där ute
Inte halvvägs ut till Farsta, inte halvvägs ut till Farsta"
Kommentarer
Trackback