För dig fanns aldrig nåt mellanting

Kvällen började bra. Hade jättetrevligt med gänget. Sen hände en del grejer och det blev inte lika kul.

Känner mig lite uppgiven, ledsen och arg. Varför drabbar alltid saker fina människor? Kanske för att fina människor har ett stort hjärta och bryr sig och därför kan bli sårade?
Jag hoppas bara att allt löser sig på bästa sätt.

Själv behöver jag egentligen sova, men hjärnan går på högvarv. Jag vet att jag bara kommer att ligga och grubbla massor när det är så här. Jag saknar honom. Närhet. Men egentligen behöver jag nog bara vara själv i natt. Tänka. Och försöka reda ut det som far runt i mitt huvud.



Kommentarer
Postat av: M

Usch låter inge trevligt :(



Hoppas allt löser sig!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback