(Nästan) Allt ska bort! Stor realisation!
Det här med hår alltså, det är rätt så fascinerande På vissa ställen ska det vara mycket och på andra inget. Ögonfransarna ska vara långa och täta, men under armarna ska det vara hårfritt.
För mig är hår extremt viktigt. Eller rättare sagt, jag är ganska så besatt av hår. Ikväll har jag ägnat tid åt allt mitt hår. Det innebär att jag har tonat håret på skallen(note to self: peela aldrig ansiktet innan toningen, den fastnar gärna i pannan!), färgat och noppat ögonbrynen, färgat fransarna, epilerat benen samt bikinlinjen, trimmat armarna och rakat mig under armarna. Har även noppat bort hårstrån som råkat komma fram på fel ställen som t.ex. på tårna, hakan mm.
Det är rätt så sjukt egentligen hur mycket tid och energi man kan lägga ner på hår, speciellt oönskad hårväxt. Men vad ska man göra om man inte vill se ut som en hårig karl då? För jag kan nästan lova att jag har lika mycket hår som H(ja, förutom på bröstet då...haha) om jag bara skulle låta det växa ut. Och han är liksom både man och arab...
Det är inget som säger att man måste göra det här som tjej. Man behöver inte raka benen för nån karl om man inte vill. Det är upp till var och en. Men personligen så älskar jag när benen är släta och ögonbrynen snyggt noppade, och jag skulle förmodligen aldrig kunna gå på dejt med stubbiga ben eller gå till sängs(vilket gammalmodigt uttryck!) utan att vara fixad down under. Kanske beror det på osäkerhet från min sida eller respekt för killen. Han ska väl ändå slippa håriga ben? Jag menar, jag vill ha en manlig man och tycker att det är sjukt omanligt att raka benen eller under armarna. På män gillar jag hår(överallt utom på ryggen). Killen kanske vill ha en kvinnlig tjej utan en massa hår. Det är samma sak.
Men så är jag ju ingen feminist heller, utan tycker att könsroller är rätt så bra.
Min kära vän, epilatorn.
För mig är hår extremt viktigt. Eller rättare sagt, jag är ganska så besatt av hår. Ikväll har jag ägnat tid åt allt mitt hår. Det innebär att jag har tonat håret på skallen(note to self: peela aldrig ansiktet innan toningen, den fastnar gärna i pannan!), färgat och noppat ögonbrynen, färgat fransarna, epilerat benen samt bikinlinjen, trimmat armarna och rakat mig under armarna. Har även noppat bort hårstrån som råkat komma fram på fel ställen som t.ex. på tårna, hakan mm.
Det är rätt så sjukt egentligen hur mycket tid och energi man kan lägga ner på hår, speciellt oönskad hårväxt. Men vad ska man göra om man inte vill se ut som en hårig karl då? För jag kan nästan lova att jag har lika mycket hår som H(ja, förutom på bröstet då...haha) om jag bara skulle låta det växa ut. Och han är liksom både man och arab...
Det är inget som säger att man måste göra det här som tjej. Man behöver inte raka benen för nån karl om man inte vill. Det är upp till var och en. Men personligen så älskar jag när benen är släta och ögonbrynen snyggt noppade, och jag skulle förmodligen aldrig kunna gå på dejt med stubbiga ben eller gå till sängs(vilket gammalmodigt uttryck!) utan att vara fixad down under. Kanske beror det på osäkerhet från min sida eller respekt för killen. Han ska väl ändå slippa håriga ben? Jag menar, jag vill ha en manlig man och tycker att det är sjukt omanligt att raka benen eller under armarna. På män gillar jag hår(överallt utom på ryggen). Killen kanske vill ha en kvinnlig tjej utan en massa hår. Det är samma sak.
Men så är jag ju ingen feminist heller, utan tycker att könsroller är rätt så bra.
Min kära vän, epilatorn.
Kommentarer
Trackback