Helgen...

...eller det som började med Wake up alone och slutade med Som eld.

" I stay up clean the house,
at least I'm not drinkin'
Run around just so I don't have to
think about thinkin' "



Det var som sagt min värsta jobbhelg(som äntligen är över!), men ändå har jag hunnit med mycket annat. I fredags hälsade jag på mamma en sväng efter jobbet, snackade lite och sådär. Sen gick jag hem och chillade lite framför tvn, pratade i telefon och tyckte lite synd om min själv. Vid fem på morgonen ringde H och frågade om jag sov. No shit!? Vem sover inte fem på morgonen? Speciellt då jag skulle upp och jobba 10.30 dagen efter. Men trots att jag bara hunnit sova två timmar så lät jag honom komma förbi. Jag kan aldrig säga nej till honom...så är det bara. Sov kanske en timme till innan det var dags att gå och jobba.

Efter jobbet på lördagen så var vi bjudna på middag hos min moster som firade silverbröllop. Vi fick lite olika plockmat och allt var riktigt gott! Hann även få i mig lite vin och likör. Gött! Självklart blev det massor av prat och skratt. Det låter alltid som ett hönshus när min släkt träffas...även om vi bara var sex personer på middagen. Haha...
Drygt nio åkte jag hem igen. Såg lite på tv. Blev mer och mer irriterad på uteblivna samtal och på mitt eget beteende. Så jag städade badrummet istället. Städning kan vara bra terapi ibland. När jag var klar och hade satt mig i soffan igen så ringde Sanna vilket var väldigt passande! Cyklade till henne och så sprättade vi en flaska rödtjut och snackade massor. Hon är nämligen tillsammans med Hs bästa kompis så vi har en hel del gemensamt om vi säger så. När klockan närmade sig tre så ringde hennes kille från Max. Vi beställde lite mat med honom, och helt plötsligt så var det efterfest på Sannas altan. De flesta for rätt så fort(klockan var ju ändå rätt så mycket...) och tillslut var det bara jag och Sanna och våra "karlar" kvar. Det var riktigt trevligt och H sa de gulligaste någonsin till sin kompis; "Det här är världens finaste tjej". Han syftade på mig och jag trodde att mitt hjärta skulle smälta bort i det ögonblicket. Han kan ju sina saker om han vill den där killen... Vi stannade en stund till innan vi vinglade hem till mig. (Vi var inte fulla, bara vingliga...haha) Då var klockan kanske fem...

Jag var ju tvungen att jobba idag med, så innan jag åkte så fixade jag frukost åt H och lät honom sova en stund till. När jag kom hem från jobbet ikväll så hade han diskat bort mitt växande diskberg i köket. Han hade diskat! Åt mig! Han som inte ens städar hemma hos sig själv. Ringde honom och sa att han var världens gulligaste kille. För det är han verkligen ibland!

Jag tycker om honom mer och mer, så är det bara. Även om han kan göra mig så förbannad ibland. Fast jag vet att han inte menar något illa, det är bara jag som är lite nojjig då och då.
Men han sa faktiskt, "då jag var singel"...

Återigen en helg med alldeles för lite sömn på grund av den där mannen. Men som jag har sagt alla gånger förut, det var värt det!


"...och jag som inte trodde
några fingrar skulle nå
ett hjärta som alltid
alltid varit låst"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback