Baby skit i vad ryktet säger...

Den där killen kan vara så jäkla trög ibland. Segare människa och värre tidsoptimist får man leta efter. Säger han 10 så kommer han tidigast 11. Han är usel på att planera och ibland säger han bara så korkade grejer.

Men, när han ringer mig sent en kväll från en telefonkiosk i Paris för att höra hur det är, då struntar jag i allt det där andra. Jag som trodde att han att han legat runt med massa fransyskor, men så visar det sig att han träffat sin gamla mamma. (Han kan ju ha gjort det första också men...) Sen frågar han om det är något jag vill ha från Paris, för i så fall så köper han hem det till mig. Och sen tycker han att jag ska ta flyget och åka dit nu med detsamma, eller åtminstone följa med honom nästa gång.

Kanske kan man ta hans tidsoptimism och bristfälliga planering då? Jag blev i alla fall väldigt glad för samtalet, och jag längtar verkligen tills han kommer hem igen. På något sätt känns allt väldigt Carrie och Big, det har det gjort nästan hela tiden. Men nu är verkligheten inte som på tv, och jag försöker strunta i det och ta saker som de kommer istället. Även om jag ibland får
den här låten som bakgrundsmusik...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback