Feberyrande

Först kunde jag inte sova för att jag hade så ont i kroppen och drömde så mycket mardrömmar pga febern. Tar en Magnecyl, och nu kan jag inte sova för att jag svettas så mycket. Haha...bra ironiskt va?

Höll på att bryta ihop där ett tag. Ringa mamma eller akuten. Är så rädd att jag inte hinner bli frisk innan Portugal-resan. Rädd att jag inte skulle hinna träffa lovern innan han åker till Marocko också(trodde att det var i helgen)Hjärtat slog konstigt också. Dunkade hårt. Och febern vägrade gå ned tidigare ikväll , trots smärtstillande. Trodde jag var gravid också, för att jag mått så illa och haft ont i magen.

Mitt i paniken ringde H, som en räddande ängel. Han sa att jag visst kommer att bli frisk innan nästa måndag(14/9) och att han åker tidigast nästa helg, men troligtvis om två veckor. Det andra löste sig liksom på vägen, för helt ärligt, det är typ en procents risk att bli gravid, så varför skulle jag ha blivit det? Och nu har ju febern tydligen gått ner.

Tänk vad några lugnande ord från en som betyder mycket för en kan göra? Helt sjukt. Bättre än alla läkare och all medicin.

Nu ska jag försöka sova igen. Trots svetten. Haha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback