Torsdag - julfest och heta finnar
Har jobbar förmiddag idag. Efter jobbet cyklade jag till mamma och hämtade min julgran som hon har förvarat. Tog hit den på sparken(enklast så) och kände mig verkligen som en gammal tant, alternativt en relik från typ -50-talet. Jag menar en gran på en spark, hur många i min ålder syns ute så?
Känner mig extremt trött i kroppen och även lite illamående. Men det är bara att ignorera det för ikväll har vi julfest på jobbet. Trevligt att ses i en lite mer avslappnad miljö utan att behöva stressa eller ha fula arbetskläder på sig.
Träffade på en sån här extremt attraktiv människa(som jag skrivit om någon gång tidigare) idag. Ni vet en sån man bara skulle släppa allt man hade i händerna, kasta trosorna och hoppa på...om man inte hade några spärrar. Eller kanske även om man hade spärrar? I alla fall hade han de finaste, mest intensiva brungröna ögonen jag har sett. Den blicken alltså... Sen var han lång, rätt mörk(alltså nordiskt mörk om ni förstår vad jag menar) och skäggstubbig. Och nu till det bästa av allt...han pratade "Närpes-finska"! För er som inte vet vad det är så är det när människor från Närpes-trakten pratar svenska. Inte den här fåniga Helsinki-finlandssvenskan(tänk Mumintroll och Mark Levengood) och inte heller sen knackiga svenskan som finska finnar pratar, utan en riktigt härlig dialekt. Nej, nu är jag inne på en hel vetenskap om finska dialekter känner jag, vad jag ville ha sagt var att den här killen var EXTREMT attraktiv! Så då vet ni...
Nä, nu ska jag svira om till något annat och dricka en kopp kaffe så kanske jag piggnar till lite.
Later!
Känner mig extremt trött i kroppen och även lite illamående. Men det är bara att ignorera det för ikväll har vi julfest på jobbet. Trevligt att ses i en lite mer avslappnad miljö utan att behöva stressa eller ha fula arbetskläder på sig.
Träffade på en sån här extremt attraktiv människa(som jag skrivit om någon gång tidigare) idag. Ni vet en sån man bara skulle släppa allt man hade i händerna, kasta trosorna och hoppa på...om man inte hade några spärrar. Eller kanske även om man hade spärrar? I alla fall hade han de finaste, mest intensiva brungröna ögonen jag har sett. Den blicken alltså... Sen var han lång, rätt mörk(alltså nordiskt mörk om ni förstår vad jag menar) och skäggstubbig. Och nu till det bästa av allt...han pratade "Närpes-finska"! För er som inte vet vad det är så är det när människor från Närpes-trakten pratar svenska. Inte den här fåniga Helsinki-finlandssvenskan(tänk Mumintroll och Mark Levengood) och inte heller sen knackiga svenskan som finska finnar pratar, utan en riktigt härlig dialekt. Nej, nu är jag inne på en hel vetenskap om finska dialekter känner jag, vad jag ville ha sagt var att den här killen var EXTREMT attraktiv! Så då vet ni...
Nä, nu ska jag svira om till något annat och dricka en kopp kaffe så kanske jag piggnar till lite.
Later!
Kommentarer
Trackback