Viktkontroll, sockerberoende och tröstätning
Har som sagt gått upp en del under senaste året. Mellan 5-8 kilo. Största anledningen till det är förmodligen att jag har tröstätit flera kvällar i veckan. När jag mår dåligt, blir förbannad eller besviken så äter jag massa onyttigheter för att dämpa känslorna. Det funkar sådär. Eller inte alls rättare sagt. Ändå gör jag samma sak, kväll efter kväll. När jag har riktig ångest eller mår riktigt riktigt dåligt så äter jag däremot inte alls. Senaste året har bestått mycket av besvikelse och ilska och därmed också många kvällar med godis, ostkrokar och glass.
Jag hade känt ett tag att nej, nu får det vara bra, det här funkar inte längre! Jag mår så dåligt av alla extrakilon, men hur ska jag motivera mig att få bort dem? Just i det läget kom den här viktminskningstävlingen på tal. Den kunde inte ha kommit mer lägligt och jag blev superpeppad!
Det jag var mest rädd för innan var att jag var sockerberoende. Jag var helt övertygad om det. Efter drygt två veckor med ett väldigt lågt sockerintag kan jag säga så här; det var bara bullshit och något jag kunde gömma mig bakom. Jag är inte alls sockerberoende, men det var lätt att skylla på det! Ett sätt för mig att berättiga mitt beteende. Jag får ingen abstinens idag, och får jag det så går det faktiskt över rätt så fort. Allt handlar bara om att äta regelbundet för att sockernivån i blodet inte ska åka som en berg- och dalbana. Självklart är det lätt att köpa och trycka i sig en godispåse om man svält sig hela dagen för då är blodsockernivån i botten. Äter man regelbundet händer inte samma sak. Det låter jättetråkigt och som gamla rön, men det är ändå sanningen, om än en "tråkig" och gammal sanning.
Jag var som sagt jätterädd för sockerabstinens så jag köpte hem ett rör med Viktkontroll från Friggs. Viktkontroll innehåller kalciumpyruvat som ökar förbränningen samt krom som minskar sötsuget. De är i brustablettform och man ska ta en tablett om dagen. Jag dricker det på morgonen tillsammans med en tesked linfrön. Det är min morgongrogg. Jag kan inte svara på om det funkar egentligen eller om det bara är psykiskt, men hur det än är så fyllder det ju sin funktion. Jag har knappt något sockerbegär alls och det smakar inte illa eller kostar överdrivet mycket heller(drygt 50:- för 20 tabletter). Jag tänker fortsätta med de här tabletterna i åtminstone en månad, för efter den tiden så borde kroppen själv ha avgiftat sig från ett eventuellt sockerberoende. För säkerhetsskull liksom...