Att hitta tillbaka

Ibland saknar jag min djupa sida. Jag hade en djup sida en gång. En djup sida som jag ofta bejakade.

Jag skrev mycket på den tiden. Dikter, noveller, låttexter och det hände även att jag började på att skriva någon roman. Jag läste också mycket mer. Tyngre grejer. Klassiker. Dostojevskij, Söderberg, Bulgakov, Wilde. Även nutida författare. Hagman och Birro. Killar som var heta just då. Historia och biografier. Analyserade texter. Allt från låttexter till dikter. Tänkte. Löste världsproblem i mitt huvud. Hade svaren på livets svåra gåtor.

Idag är allt så mycket mer yta. Läser dagstidningar, om jag hinner. Grubblar på nästa elräkning. Lyssnar på musik, men utan att tänka mer på vad den handlar om. Skriver handelslistor och försöker få ut mig nåt vettigt här på bloggen. Kultur är senaste Elle och jag känner mig duktig om jag lyckas läsa ut en chick-lit på 150 sidor.

På den tiden var jag en hejare på att få ner ord på papper. Jag var utan att skryta allt för mycket riktigt duktigt på att skriva. Hade ett flyt i mina texter och utveckade hela tiden mitt ordförråd. 

Jag vill tillbaka till det där. Men hur gör man? Hur får man tillbaka djupet man en gång hade? 

Allra helst vill jag bara låsa in mig ensam i ett hus någonstans. Lyssna på fin musik. Läsa poesi. Dricka för mycket rödvin och röka sönder mina lungor. Och sen skriva min roman. Min bestseller som människor om tvåhundra år forfarande ska läsa och prata om.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback