Blondes have more fun?

Det finns väl ingen musik som gör mig direkt ledsen. Men när jag väl är ledsen så har jag en tendens att vilja lyssna på musik som gör mig ännu mer ledsen. Liksom för att gotta mig i min egen olycka, eller hur man nu bäst ska förklara det. Även i det här fallet beror det ju på varför jag är ledsen. Är det hjärtesorg? Eller vanmakt?

Jag hade i alla fall en period i mitt liv då jag tyckte att den här låten var the soundtrack of my life typ. Och visst, den passade in ordagrant. Jag lyssnade på den om och om igen för att verkligen förstå det. Den gjorde mig ännu mer ledsen och riktigt förbannad eftersom att den var så pricksäker. På något sätt förstod jag tillslut, och idag blir jag inte längre ledsen av att lyssna på En svår och jobbig grej med Lars Winnerbäck. Fast jag måste medge att jag fortfarande får en liten klump i bröstet.